"Dyngkåt & hur helig som helst"
Bara älskar Mia Skärringers bok! Den är så bra! Alla människor borde läsa den!
Jag blir så inspirerad och full i fan, full i skratt och kan känna hur limmet härdar mellan pusselbitarna i mitt egna Jag närhennes rader etsar sig fast i hjärtat. Jag vill också skriva, jag ska fan också skriva en bok. Hur länge har jag inte sagt att jag ska skriva en bok? Då är det banne mig på tiden. Sen vill jag öppna eget, ett cafe eller en inredningsbutik. Oavsett så skulle stället sälja som smör och bli populärast i vilken stad det än låg! För jag är så himla tokbra på att driva saker! Jag är inte orolig för något längre, allt kommer te sig naturligt, saker kommer inträffa när det är meningen osv. Sen behöver jag bara vara där, närvarande och vid liv.
Jag känner igen mig så mycket i det Mia skriver, tankarna om livet, om sig själv och om andra. Avundsjukan, girigheten, bekräftelsen, skammen, skulden och det dåliga självförtroendet. Svagenheten som blir en styrka, vildeheten som hittar hem i lugnet. Balansen mellan hat och kärlek. Kåt och helig. Att kunna välja själv och känna att man aldrig fastnar på ena sidan av gungbrädan, det är personlig utvecklig!!
Kris = utveckling
Jag är inte längre något ostabilt korthus. I stormen står jag kvar, det vet jag. Jag klarar vad som helst. Bryta en arm, bryta ett ben. Såra mig, svik mig, bedra mig. Jag fixart. För jag har ett val, valet att välja det som är bra och välja bort det som är dåligt. Valet att hylla mig själv och vara stolt istället för att kritisera mig själv och skämmas.
Varför gömmer så många sig?
Det finns inga fler "nöj dig med det du har, jag får vara glad för att jag ens får vara med, jag kanske duger, okej då jag gör det väl då.
Härmed ställer jag krav, krav som jag själv såklart också ska kunna ställa upp på. Hård men ödmjuk. Rättvis.
Så därför.... "I still wish you the best... But fuck you"
Nu bär det iväg till jobbet! Bara två veckor kvar, jippi! Sen blir det praktik på Balfour Beatty, yey!
Sen blir det solsemester med berg och skog!! Trivs förresten alldeles förträffligt i min nya fina alldeles underbara vindsvåning. Bilder kommer senare...
Jag blir så inspirerad och full i fan, full i skratt och kan känna hur limmet härdar mellan pusselbitarna i mitt egna Jag närhennes rader etsar sig fast i hjärtat. Jag vill också skriva, jag ska fan också skriva en bok. Hur länge har jag inte sagt att jag ska skriva en bok? Då är det banne mig på tiden. Sen vill jag öppna eget, ett cafe eller en inredningsbutik. Oavsett så skulle stället sälja som smör och bli populärast i vilken stad det än låg! För jag är så himla tokbra på att driva saker! Jag är inte orolig för något längre, allt kommer te sig naturligt, saker kommer inträffa när det är meningen osv. Sen behöver jag bara vara där, närvarande och vid liv.
Jag känner igen mig så mycket i det Mia skriver, tankarna om livet, om sig själv och om andra. Avundsjukan, girigheten, bekräftelsen, skammen, skulden och det dåliga självförtroendet. Svagenheten som blir en styrka, vildeheten som hittar hem i lugnet. Balansen mellan hat och kärlek. Kåt och helig. Att kunna välja själv och känna att man aldrig fastnar på ena sidan av gungbrädan, det är personlig utvecklig!!
Kris = utveckling
Jag är inte längre något ostabilt korthus. I stormen står jag kvar, det vet jag. Jag klarar vad som helst. Bryta en arm, bryta ett ben. Såra mig, svik mig, bedra mig. Jag fixart. För jag har ett val, valet att välja det som är bra och välja bort det som är dåligt. Valet att hylla mig själv och vara stolt istället för att kritisera mig själv och skämmas.
Varför gömmer så många sig?
Det finns inga fler "nöj dig med det du har, jag får vara glad för att jag ens får vara med, jag kanske duger, okej då jag gör det väl då.
Härmed ställer jag krav, krav som jag själv såklart också ska kunna ställa upp på. Hård men ödmjuk. Rättvis.
Så därför.... "I still wish you the best... But fuck you"
Nu bär det iväg till jobbet! Bara två veckor kvar, jippi! Sen blir det praktik på Balfour Beatty, yey!
Sen blir det solsemester med berg och skog!! Trivs förresten alldeles förträffligt i min nya fina alldeles underbara vindsvåning. Bilder kommer senare...
För att jag är jävligt bra men inte vill vara perfekt, för att jag är ren och städad men inte fläckfri, för att jag tycker om mig själv precis som jag är och inte vill vara någon annnan, för att jag ler och är glad trots att dom runtikring mig surar för att någon inte plockat ur diskmaskinen...
Kommentarer
Trackback
