Kärlek
Sen bytte grenarna färg och gläntan lyste grönt, livet började leva, allt blev så mjukt och skönt, regnet smekte min hud och hjärtat började slå, stigen syntes klart när himlen blev kittlande blå. Blodet som runnit i strid förvandlades med tid till något jag aldrig kännts vid. En kärlek så ren och sann, när vi tittade på varann,
Hoppet kom som en våg, en tsunami i stilla vind, låt mig alltid vara din, låt mig alltid få smeka din kind.
Får jag vila hos dig förblir dagen alltid ljus, du är hemma för mig, låt mig få vara ditt hus.
Så vackert och inleveslefullt du skriver mitt hjärta. pöss o kram
Tycker du ska brinna i helvetet som den lösaktiga hora du alltid varit. En gång en hora alltid en hora
och en narcissist utan dess like. Dina inre motivationer är djupt äcklande.
Det tar jag som en komplimang :) Tråkigt att du känner så. Du är härmed polisanmäld förresten.
"Du klarar inte av att boxas, du klarar inte av att läsa till sjukgymnast, du var alltid så blyg och försiktig.
du var alltid bitter.. Det sätt som du har behandlat mig på är oförlåtligt. Men ditt ego måste tydligen
skyddas till varje pris. Ett konstruerat ego som saknar substans och innehåll. Det är du som har varit deprimerad större delen av ditt liv. Sluta projicera dina tillkortakommanden på mig.
Det finns en gräns för vad jag tolerar.
Sätt inte din fot i närheten av mig igen fattar du.
Din jävel
Hora skrev jag i affekt.
Och när exakt har jag varit i närheten av dig? Exakt vad har jag gjort som fått dig så upprörd? Har faktiskt ingen aning om vad du yrar om lilla vän.
Så jäkla fint skrivet Camilla.
Ingen människa är perfekt, det viktigaste är att man har hjärtat på rätt ställe och det har du! :)
